BANG!

Äntligen klar med den lilla inlämningsuppgiften till i morgon. Vilken välförtjänt lättnad, precis som när man tagit mod till sig och slutligen gått på den äckliga buss- eller tågtoaletten.

Inatt hade jag en väldigt tillfredsställande dröm, på ett totalt anständigt och platonskt plan. Det var en sån där man liksom bara följer med sig själv utan att veta vad det är man tänker ta sig för.
I form av mitt åttaåriga jag tog jag skolbussen tillbaka till min gamla låg- och mellanstadieskola. Jag klev in, och på vägen genom korridoren passerade jag andra yngre versioner av f.d klasskompisar, en högst egendomlig upplevelse, för att till slut hitta rätt klassrum. Av någon anledning skulle jag där kontrollera att jag verkligen kommit till rätt årtal och kollade därför in genom den halvöppna dörren och såg att det verkligen stod "2A" skrivet uppe i hörnet på vår svarta tavla (lite märkligt iofs, den lilla landsbygdsskolan hade inga paraleller). Nöjd med detta vände jag tvärt om och gick tillbaka till det intilliggande klassrummet där klassen över oss huserade, vårt ständiga gissel som jag vill minnas det. I vimlet utanför hittade jag till slut den kille som jag tydligen letade efter, och innan varken han eller jag visste ordet av hade jag klubbat till honom RIKTIGT ordentligt med knuten näve, rakt i ansiktet, sådär som man ser på tv och ibland får lust att göra själv men ALDRIG skulle våga om det inte gällde livet.
Sen vill jag minnas att jag åkte på dyngstryk tillbaka, förstås, precis när drömmen upplöste sig själv, men jädrar vad gött ändå.
Ja tack, den tar vi av.

Får se om det blir en uppföljare nu då.

Dagsabotage

Yawn.
Att gå på föreläsning mellan 13 och 15 är det värsta. 10 till 12 är ultimat, 8 till 10 kan man stå ut med till och från, men att åka hemifrån vid lunch och komma hem vid fyra är värsta sortens dagdematerialiserare.
Före lunch är det osannolikt att något verkligen blir gjort, om det inte är absolut kris och i princip allt utom att pinka bortprioriteras. Man unnar sig en timmes sovmorgon eller försover sig ofrivilligt. Man äter frukost, för det är ju faktiskt jätte jätte jätteviktigt för den metaboliska balansen eller nåt. Jag vet inte, jag äter frukost per reptilautomatik tror jag, typ "mission: breakfast… mission: breakfast…", annars blir det kortslutning.
Nåväl, sen blir man plötsligt pangtrött igen av att man ätit. Man softar fem minuter, typ i soffan. Man slår på morgon-tv en stund och använder något tråkigt men dagsaktuellt inslag som ursäkt för att ligga kvar 10 minuter extra.
Man bäddar sin säng, man letar fram kläder och man vattnar sina komakrukväxter. Hm. Man får gå ut på nätet och kolla bussar och tåg, för säkerhets skull. Tralala. Nämen oj, vilken jätteintressant artikel här då, den måste jag ju läsa nu. Tralala.
Lunch! Man måste äta nåt, för man vet att man annars blir vansinnigt hungrig exakt klockan 13.25, 35 minuter till pausen. Och man har ändå glömt ta med pengar och får döva hungern med en tvåkronors plastmugg modell tandläkarsköljning med skavkaffe. Alltså, man måste äta nåt innan man åker. ETC, ETC, ETC.
Totalt värdelöst. Sen när man kommer åter vid fyra är det liksom samma procedur fast baklänges. Man måste äta nåt, akut, sen får man paltkoma. Oj, nämen titta, det är ju en jättefånig serie på tv:n som man måste se, bara 30 minuter, och sen en till. Hm. Blommorna ser lite nere ut, gud vad de här kläderna skaver, man kanske skulle handla mjölk, ska bara kolla mailen, måste tupplura, oj är klockan redan åtta, nu börjar ju det där bygga bo-programmet som kommer att ge just mig storslagna visioner, lite te bara också, sen ska jag skriva… vad var det nu. Nej gud, nu är det ju sent, man kan faktiskt inte vara kreativ vid den här tiden, nej, men imorrn, jag börjar ju inte förrän… 13. Då har jag ju hela förmiddagen på mig.

Äntligen lite höstväder. Mulet idag när jag var i parken, och nu blåser det på. Är det för ljust på morgonen drar jag bara upp rullgardinen till hälften, annars faller min illusion. Undrar om det finns fler såna som jag.

Svett!

Tjo.
En riktig slapparlördag blev det idag, trots utebliven baksmälla. Igår kväll dansade jag mig genomsvettig längst fram på KB till Östblockets galna musik, bitvis transartat, i en riktigt entusiastisk publik. Så schysst när man hamnar där man kan ta ut svängarna. Var dessutom en sån där ljummen kväll sommar-wannabe-kväll så vi kunde sitta ute på möllan, O, jag och två till.

Så idag har jag softat. Vaknade abrupt av EN ringsignal på dörren, såvitt jag hörde, men i rena förvirringen och eftersom man typ hade inte så mycket kläder på sig hann jag varken öppna eller ens se vem det var.
Som sagt inte bakis, men lite sådär muggigt olustig, och det visade sig vara värsta sommardagen idag också, så jag tog inlines med mig ner till Ribban för att glida lite. Stannade vid triangeln och kollade på Malmös prideparad som dansade förbi med samba och disco och tog väck sista antydan till kasst humör. Väldigt svårt att inte bli spontanglad av dylik syn.

Tog även inlines:en (hjälp, hur skriver man) till willys för att handla mat, och åkningen går över all förväntan, även om jag har svårt att tackla håligheter, kullersten och 2,5 dm höga trottoarer (varför). Fast värst är nog smågrus, för det stöper man på så totalt, och ingen som ser en fattar varför man plötsligt beter sig som en brunstig väderkvarn.

Skulle kanske läst en del idag också, men somnade ofrivilligt på soffan på eftermiddagen och vaknade till 19.30-nyheterna. Nu får man förstås inte sova normalt i natt istället. Men imorrn blir det duktighetssöndag med tvättid och skolarbete. Hepp!

Hopp

I'm walking on sunshine, ooh oooh.
Nja, kanske lite overstatement då. Men jag tror mig ha löst gåtan med mina html-dokument, vilket kommer lägligt eftersom vi har deadline nu på torsdag. Bara det inte blir mer krångel, det hinns inte med!

Imorrn är det seminarium i Lund och här sitter jag och förbereder mig inte för fullt. Jag är mätt, däst och pömsig efter en trerättersmiddag på kinakrog med syster eterisk och di två små pågarna.
(Jag vill förresten passa på att lägga in ett förtydligande gällande gårdagens inlägg. I texten refereras till en form av envägsradio som används av föräldrar för att i en annan del av huset hålla koll på sina sovande små knyten, och detta heter naturligtvis BABYVAKT och inget annat, jag upprepar BABYVAKT och inget annat.)

19:27

OKEJ! Nu har jag ätit mig hög på smågodis, nu ska jag jobba, jobba, jobba med webben. Det här känns av nån anledning precis som gymnasiet.

20:13

Texten nästan klar. Dags att hugga in i html-träsket.

23:14

ARGH. Fy faan vad jag sjabblar. Nu verkar koderna validerade i alla fall och därmed kan jag lägga ut det. Men vad ser man då inte i instruktionerna? Jomen visst, man ska naturligtvis ordna en speciell bildlänk också, annars får man minsann inte vara med.
Det får blir imorrn. Nu går jag av.

Teknikens under

Med en babysitterradio kan man inte bara fånga upp östeuropeiska flygplansanrop utan även knappandet från ett trådlöst tangentbord. Då säger det SPRA-RAAK för varje nedslag. Sålunda blivfer jag kort idag.
Har suttit en ansenlig del av eftermiddagen vid dator och försökt påbörja mitt webbande. Dessvärre verkar det omöjligt att skapa html-dokument, och därför har jag absolut inte kommit någonvart. Det hela är mycket frustrerande eftersom vi har en snar deadline.

SPRA-RAAK.

Lördag hela natten lång

Well. Just hemkommen från dagens bestyr bestående i grupparbete i retorik, novischlekande på blekingska, middag och puberi på densamma och mindre ölraid i Malmö.
GAH.
Från 15 till 19 gick vi runt i grupper på nationen och ägnade oss åt diverse trivsel- och lära känna-lekar samt inmundigande av billig fulöl. Dagens lärdom blir att alltid medtaga cash till denna "avkrok" av Lund eftersom ingen pankomat finnes inom rimligt avstånd. Dagens aktiviteter var i alla fall mer givande än puben i onsdags såtillvida att man snackade med fler personer, och materiet var betydligt trevligare. Kikärtsbiff med potatisgratäng samt öl, snaps och en halv punsch som jag blev mig tillskänkt av en bordsgranninna. Ätandet och småpratandet avbröts dock stup i ett av gemensamma nubbevisor ur blekingskas "egna sångbok" och en del interna tillrop och gliringar som vi novischer bara kunde nicka med lite smådumt i. Nåja. Bra drag var det i alla fall, även om det dog av rätt bra på klubben efter sittningen.
Fann två kanske nya vänner. Nyinflyttade norrlänningar! Av någon anledning var det väldigt befriande att höra detta välkända tungomål mitt i all grötig skånska och småländska, och tillsammans känna sig som en katt bland hermelinerna, sådär lite självpåtaget martyriskt. Pratade lite efter maten och for tillsammans tillbaka till Malmö för att möta upp några vänner till dem (fler norrlänningar!), tog en öl på Golden och drog vidare till ett något mer obskyrt hak för en sista runda innan det var dags att bege sig hemåt.

Kollar nu på tråkig tecknad tv-serie och varvar ner innan sänggåendet. Känner mig i princip nykter efter ca. fem öl och snaps, trots min abnormt låga alkoholtolerans. Gött! Inget tungt huvud i morgon.
Gött är för övrigt ett ganska småfånigt ord som jag försöker ta till min vokabulär, eftersom det verkar så vedertaget här i krokarna. Anpassning liksom.

Grupparbetet verkar okej, även fast jag förstås läst på inför fel uppgift, den som kommer nästnästa vecka. GAH. Nåja.

Gött att sova nu. Gött.

Highlife

Phew. Plötsligt kastades tillvaron om en smula. Från softish till jäktish. Känns som om det plötsligt bara drösade in saker som jag måste tänka på, komma ihåg, genomföra, planera, avfärda, lära mig, läsa, osv.
Inte bara en utan två seminarieuppgifter har initierats, gruppen har samlat sig och imorrn förmiddag ska vi träffas för att jobba. Före det ska jag hinna repetera ca. 80 sidor semiotik och bildanalys och göra mina 13 armhävningar. Direkt efter detta blir det novishlekeri på nationen från 15 och framåt. Hoppas det blir lite mer fartfyllt än puberiet igår som jag visserligen flydde ifrån redan vid niotiden för att orka upp till dagens tre och en halv timmar förmiddagsföreläsningar om retorik. GAH.
Av någon outgrundlig anledning anmälde jag mig idag dessutom till kursombud till samhällsvetarkåren. Varför gör jag så?
I varje fall innebär det tydligen tre timmar kursombudskurs på måndag kväll. Däremellan ska jag ta igen en massa litteratur (60 sidor per dag) som jag bara halkar längre och längre efter med.
Hann ut och jogga bort lite spänningar innan jag cyklade till webkursen, till vilken jag ännu inte hunnit införskaffa litteratur eller kolla första laborationen på nätet. GAH.

Trots att mitt huvud just nu inte räcker till att tänka på allt jag måste ta mig för inom de närmsta veckorna känns allting på något sätt ändå ganska kontrollerat. Kanske man har en inbyggd backup-enhet?

21:47

Framsteg. Lyckats aktivera mina sidor på MAHs web. Därifrån skall mina kommande webprojekt bedrivas. GAH. Undrar hur man gör.

21:58

CSN hörde av sig idag i ett brev. De vill återupprätta vårt förhållande, erbjöd till och med en massa pengar, för gamla tiders skull liksom. De raringarna.
Nu ska bara den fula studieförsäkran registreras, så har man flisen om typ en vecka.

Lång- eller kortbyxa

Huu hu. Det blåser genom stan idag, är det möjligtvis hösten som inträder? Känns som om det har varit ett mellanstadium nu ett tag, askallt tidigt på morgonen men svettvarmt när man kommer från Lund. Typ postsommar/prehöst. Jag gillar det inte riktigt. Jag vill veta vad man ska ta på sig.

Igår försov jag mig förstås. Det går till så att mobillarmet ringer kl 06, jag flyger ur sängen och ner på golvet med huvudet före för att slå av det superhemska ljudet som kan väcka döda innan det fortplantar sig in i alla andras lägenheter. På mobilen får man sen med två olika knappar välja mellan att stänga av alarmet eller att snooza i 10 minuter. Kruxet är att knapparna sitter alldeles för tätt alternativt byter plats med varann varje gång, för jag trycker alltid på fel knapp. Vaknar ca. en timme senare i exakt samma kroppsställning som när jag tryckte in knappen och svär inombords. Det lustiga är att jag liksom VET att om jag inte kliver upp direkt vid första alarmet så kommer detta att inträffa. Om A så B, som min bok skulle uttrycka det. Det är nåt okänt väsen som styr mina handlingar så tidigt på morgonen, fast intellektet skriker NEEJ.

Hann hur som helst inte äta frukost, och satt således av tre timmars redovisning av forskning på tom mage, sånär som på ca. elva gelégodisar som jag försåg mig med i pausen. Fatta vilket humör man blir på av detta, och hur pass mottaglig man blir för information. Superbra.

Nu ska jag strax bege mig till universitetsstaden igen och förkovra mig i kommunkationsteorierna.

16:40

Dagens isbrytare, en utdelad seminarieuppgift i grupp. Återstår problemet med att hitta fyra andra efternamn från grupplistan. Smått oroande att den ska redovisas inför ca. 30 pers redan nästa vecka. Ryys.
Ska strax iväg på novischpub. Förhoppningsvis uppmärksammar ingen det faktum att jag inte är en äkta novisch utan bara en simpel "nationsbytare". Jaja.

Kortkort

Jag vill egentligen inte erkänna det, men vitlöksmackan och C-vitaminbruset verkar ha haft effekt. Har knappt känt av snuvan idag, fast man får förstås kamouflera den med nässpray också.
Nu har jag förstås sabbat allting eftersom jag tvunget skulle jogga bara för det. Imorrn har jag nog luftrörskatarr. Kra, kra, kra. Jag är en olyckskorp.
Såg förresten värsta rovfågeln i Pildammsparken idag. Den satt på en alldeles låg gren bredvid en skata, och det såg ut som om de snackade om festen förra helgen ungefär. Fast den parkens märkliga djurliv kommmer förmodligen inte att förvåna mig mer sen den gången jag såg fyra tamhöns sitta på en trädgren ca. fyra meter över marken. Hur då liksom?

Fått en kursbok på posten som handlar om vetenskapligt tänkande. Den verkar okej, förutom att åtminstone de första 60 sidorna har handlat om att man typ inte kan veta nånting egentligen. Hur kan man veta det då, va, va.

Ingen föreläsning imorrn, ska istället lyssna på obligatorisk redovisning av aktuell forskning inom media på Kulturen, vilket innebär ca. en timme längre att sova.

22:19

Vad är det med CSN egentligen. Jag vill få pengar nu. Varför denna tystnad.

Maxat

GOSH, idag har jag inte suttit mycket. Eller jo, det har jag ju visserligen, fast inte på det där apatiska icketänkande tv-viset. Jag har varit igång sen halv sju i morse, eftersom våra schemaläggare i Lund lagt föreläsningar kl. 8 på morgonen. För att hinna från Malmö får man då steppa upp med en halvtimmes pinka-äta-klä-sig-mån samt ca en timmes bussmån, eftersom man ska tajma både stads- och pendelbuss (vilket man ALDRIG gör riktigt effektivt eftersom man absolut inte läser busslistorna, man är väl en fri och ledig människa, o yeah). Väl på pendeln tar resan ca 25 minuter, men för tillfället bygger de om motorvägen från två-filigt till… två-filigt, ser det ut som. Ja ja, i alla fall går det segare just nu.
Efter två timmar vetenskapliga kunskapsdefinitioner återvände jag hem och råkade min eteriska syster som lånat min dusch, eftersom deras varmvatten lagt av. Under tiden serverade jag min minsta systerson gräddstuvad barnmatsburkspyttipanna (oj, kolla vad kul det blev, spytt-i-panna, liksom) varefter han själv koncentrerat serverade sig en nektarin som kunde ha varat hur länge som helst om det nu inte varit för att de hade brådis ut på stan.
Väl återkommen efter att varit med en sväng på Hansa hann jag med nöd och näppe ta mig en egen dusch, innan broderns kompis med långa håret ringde för att få lämna tillbaka datorn som han trimmat. Allt verkade funka bra, inklusive nya Photoshop han lagt in. Hoppas även få styrsel på skrivaren efter denna omformatering. Vi konstaterade även att Datorns DVD bör gå att koppla till tv:n med rätt kabel, medan ljudet leds till stereohögtalarna. Wooo, jag ska bygga en bio.
Hann sedan precis slänga i mig en frukt innan jag cyklade ner till hamnen till den del av Malmö högskola där jag ska läsa en femma i webutveckling. Den larvigt låga sockernivån som fanns kvar efter cykelturen räckte precis till för att hålla mig rumsren och vid medvetande under de tjugo minuter det tog mig att a)hitta byggnaden b)hitta RÄTT byggnad c)planlöst springa upp och ner i trappor d)kontrollera byggnaden från utsidan ännu en gång e)leta efter en D-sal i ett hus med enbart U-salar f)svettas g)måla upp skräckscenarior där jag stryks från kursen pga frånvaro vid uppropet och kommande lördag arkebuseras på Stortorget som varnande exempel h)för ett ögonblick slås av tanken att jag nu kanske inte ens hittar ut därifrån i)upprätta kontakt med annan människa som också söker en D-sal j)slå följe med denna till en helt annan byggnad k) hitta hennes sal l) HITTA MIN SAL! m)sätta mig och inta en oberörd men milt överseende uppsyn gentemot dem som släntrade in ännu senare än jag själv.
Jag åt aldrig nån riktig lunch idag. Klarade själva uppropet men var i princip medvetslös under introduktionsföreläsningen. Jag hörde ordet IP-adress, sen är allt svart.
Vaknade till liv vid 19 när det tog slut. Blev rädd att hjärnan börjat omvandla sig själv till reservenergi. Cyklade hem i en rasande fart och slängde i mig fyra överblivna pannkakor med keso och sylt. Ah.
Skulle ju förvisso ha motionerat idag. Min träning som numera ska bestå i blygsamma joggingintervaller i Pildammsparken. Jag började i förrgår. Det var hur härligt som helst, värsta drogruset efteråt, av de där hormongrunkorna, vad de nu heter, som man får av träning. Men idag kändes det helt otänkbart pga matslarvet. Men imorrn bitti, då djefvlar.

Jag kommer förresten att drabbas av sju års olycka, eftersom jag dödade en spindel i natt. Den hade bott hos mig en obestämd tid, och med endast ett par sällsynta undantag höll vi oss på varsin kant eftersom ingen av oss hade någon särskild fabless för den andre. Inte så att jag hatar insekter, tvärtom kan deras oftast patetiska kamp mot fönsterrutor, tak och glaskupor väcka mina innersta sympatier, men jag ser helst att de a)inte är fler än två b)är skapta med så få ben som möjligt.
Nåväl, sent igår kväll upptäckte jag i alla fall den här spindeln uppe under taket farligt nära min säng. Inte en chans i världen att jag riskerar att få en slinten spindel i ögat rätt som det är. Upp stiger jag alltså och får gräva fram tummstocken, det enda föremål med vilket jag når att peta ner den på golvet. Sen ska man få upp den på ett papper eller liknande innan den hinner springa in och bygga bo UNDER sängen istället. Öh, öh, öh… Ja, man tar en gammal mapp. Klockan är 23.35 och man kryper runt på golvet iförd endast underbyxor och t-shirt och pratar inställsamt med en åttabenad varelse som inte alls är med på noterna. Till slut får man krupp, man petar ovarsamt upp den på mappen med hjälp av tumstocken och ställer sig upp i triumf. Spindeln reagerar genom att springa rakt mot ens hand. Man tjuter till, släpper instinktivt mappen ifrån sig, varpå den singlar genom luften, slår runt ett varv och landar med en duns (och ett kras) med spindeln under sig.
Man lägger den medvetslösa spindeln i en kopp där den kan återhämta sig under observation och sen går man och lägger sig. Spindeln avlider förhoppningsvis i sömnen och nästa dag har den torkat ihop, så man begraver den i soporna under en stillsam ceremoni.
Man borde kunna få det här till dråp. Undrar vad otursstraffsatsen är på det.