- fragment av dagen -

frukost hos syster – mathandling med ovannämnde – glömde mobilen hos ovannämnde – velande en stund men beslut att dra iväg till Lund ändå, utan mobil för första gången på jag-vet-inte-hur-länge, för att leka med P – Nova – badklädesinköp – drive-in på mackedonken, Norra Fäladen – hamburgarätning i gräset utanför Krischan – hämtning av M, därefter biltur till Dalby för bad med hopp från klippavsatser i gamla stenbrottet – Wafers i bilen – plötslig spontan roadtrip efter badet – små kringelikrokvägar i Lunds omnejder – kvällssol och bilstereo – GPS – naturreservat, sädesfält och ett plötsligt behov av att komplettera trippen med turistande till valfri kyrka – kyrkodiskussion med två glada stavgående damer – Uppåkra kyrka! Den måste man bara se – Jackriborg! Dit måste man bara åka – spökstad, liten upphittad docka och en ockult fågelskrämma/voodoodocka i naturlig storlek – luftbalonger – liten car chase på S:t Lars – fler luftbalonger – lämna M – hem från Lund – sommarbusstidtabeller – sommarljummet Malmö, porttelefoner som inte funkar och bussar som aldrig kommer – longboard – grönt te och e-mail – svartvit film på tv där allting hela tiden är jättedramatiskt och ett oavbrutet ackompanjemang av fioler för att förstärka detta – skinkmacka – nanna kudde

Åter

Det luktar konstigt i lägenhten när ingen har vistats här på en månad. Eller rättare sagt, det luktar just ingenting, som om ingen bor här.  Känner igen det sen tidigare återkomster till övergiven boplats. All lukt försvinner, och så är det bara att börja om med att boa in sig. Och då menar jag alltså inte pinka in revir, så roligt ska vi inte ha. Däremot skall göras en lätt uppfräschning. Putsas lite fönster, rättas till lite i den bångnande skohyllan, sorteras lite bland krukväxterna. Snart blir det ändring. Lugnet före stormen.

Det är skönt att vara tillbaka, men det är vedervärdigt att det inte finns nån mjölk i kylskåpet. Den mest bedrövliga starten på dagen är den när man inte har mjölk i kylskåpet. Så är det. När man öppnar kylskåpet på morgonen och där inte finns mjölk, då hörs ett sånt där LP-scratch-stopp-ljud som används i komedier för att markera att nånting plötsligt inte förlöper som huvudkaraktären hade tänkt sig. Det är sant, lyssna noga och ni skolen höra.

Kill ‘em all

Bromsar. De kan ju verkligen inte ha något som helst existensberättigande. Förutom som fågelmat då. Jag skulle lätt stå ut med fåglar i samma mängder som hos Hitchcock om de bara såg till att äta upp alla bromsar som finns. Fy fan vad jag hatar dem. Äckel.

De far omkring en och brummar högt som små enmotoriga flygplan, och de är aggressiva och förvirrade i en oerhört otrevlig kombination. Och de ger sig aldrig. Om man blir stucken medan man badar kan man enkelt prova detta genom att sänka armen - eller var nu den lille jäveln har satt sig – under vattenytan, och jomenvisst, den sitter kvar!  Om den så drunknar på kuppen så tänker den minsann mumsa i sig ett redigt köttstycke först, banne mig.

Här kommer min topp-3-lista på de vidriga asen:

3. Blindingen. Den där trekantiga lilla sorten med svarta fläckar på vingarna. Anledningen till att den bara hamnar på tredje plats är att den verkar lite dummare och klumpigare än de andra och därför väldigt sällan lyckas bita mig.

2. Gråmonken. Listig jävel med icke uppseendeväckande grå färg och smal äcklig kropp, vilket gör den svårare att upptäcka. Denna blir jag oftast biten av, och trots att den är liten och trots att jag reagerar blixtsnabbt på sticket och krossar dem skoningslöst med handflatan eller annat tillhygge så får jag likförbannat ett svullet bitområde jämnstort med ett mindre svenskt landskap. Just nu har jag Gästrikland på ena låret. Hata.

1. Hästbromsen. Uuuäh, jag äcklas och ryser av bara namnet. Uppenbarligen annpassad för att jaga större hov- och klövdjur och för att kunna perforera deras typ centimetertjocka hudar. Är c:a 11 centimeter lång och med ett vingspann på 30 centimeter. Okej, nu ljög jag, men det är fan inte långt ifrån. Randig äcklig bakkropp, provocerande lik en getings, och enormt huvud med stora ondskefulla ögon. Enorm stickdel som kan tränga igenom diamant, bävernylon och rågummisula. Brummar som en Airbus. Dör nästan aldrig på första slaget, behöver typ fem smack med flugsmällan. Denna satans hantlangare har jag nog inte blivit biten av sen jag var liten (peppar peppar)  just eftersom den är så pass stor och otäck. Jag har lärt mig precis hur den låter, och kommer det en så fäktar jag illa samtidigt som jag flyr. Blir jag biten skulle jag nog svimma av äckel och akut blodförlust. Fy fan.